Tut tut tillimär

Idag hamnade jag återigen i sur bilkö i en timme till jobbet. Värst av allt var att militären var ute och övningkörde med flera breda fordon med saftblandare blinkandes på taket. Till råga på allt lyckades ett sådant fordon smälla med en personbil, tack och lov inte min. Men hur är det ställt men förnuftet inom försvarsmakten om man varje vecka ska ut i huvudstadens rusningstarffik och förvärra läget? Har man inte missförstått sitt uppdrag då? Resonemanget kanske går som följer; "eftersom vi inte får lika mycket kosing från statskassan nu ska vi minsann påverka nationalekonomin negativt i motvarande utsträckning". För vad kostar inte dessa köer, både i ekonomiska och miljömässiga termer? 

Sorgliga fördomar

Jag har tidigare redogjort för någon av mina fördomar. Nu har jag blivit medveten om ytterligare en. Sorgligt nog har jag inte blivit överdrivet impad av senaste världsrekordsviten i simning. Min första spontana tanke har tyvärr varit: "killen måste vara dopad". Jag skäms över tanken, men den vill inte ge med sig. Så långt har min tilltro till fantastiska idrottsprestationer sjunkit att jag inte 100% vågar tro att man kan åstakomma dessa resultat utan doping. Jag vill så gärna mota bort tvivlen och tro att det är "rena" rekord.

Tullar = larv

Jag ogillar tullar. Handelshinder är protektionistisks och vederstyggligt, det skapar friktion mellan människor som vill handla med varandra. Detta på tal om att jag strax ska betala tull på min klänning. Detta gäller alltså inte biltullar utan handelstullar.

Tullar av miljöskäl eller som sanktioner mot ickedemokratiska stater, well then its a completely different ballgame. On the other hand maybe that is how I am supposed to see the import-duty I am about to pay on goods from the US. A country in warfare...

Stresstest

Gårdagens tur till staden var givande. En god lunch med inspirerande sällskp samt trevlig träff med en del av människorna från kursen. Jag älskar hattar och utökade mitt innehav med 2 baskrar, en knalligt lila och en ulligt körsbärsröd.

Det blev också litet av ett stresstest, försökte mig på att använda tunnelbana och buss kombinationen men har insett att med Danderyds kommuns infartsparkeringspolitik inte gynnar oss Sollentunabor på "fel" sida Edsviken. Det blir helt enkelt game over och biltransport för mig fortsättningsvis. Jag föredrar tunnelbanan men utan någonstans att parkera bilen utan att få böter eller bli ruinerad går det dessvärre bort.
 

Av(S)ändare bör ha koll

Kollade just nyheterna och då rapportera man om politiker som fått mail som skulle gått till en namne med annan partitillhörighet. Sossarna som skickade mailen fel uppvisar djupt indignerade ansikten men WTF, som avsändare får man väl ändå ha koll på vem man skickar sitt e-mail till och att adressen är rätt? Har riksdagsledamöter samma namn får man väl uppmärksamma detta vid tillträdandet och e-mail adresser därefter. Dessutom har damen som fått de feladresserade mailen upplyst avsändaren om detta redan för ett år sedan, att "nyheten" kommer ut nu är nog ingen slump.

Grått så in i november

Nu är det grått så det räcker. Får peppa upp mig med att jag ska få träffa mina kurskompisar från The Human Element i morgon. Annars pyssel,knåp och fix eftersom jag börjar jobba på måndag.

Enough cough

Nu har jag hostat så det räcker, enough is enough. Jag vill träna, hundpromenader är inte tillräckligt.

Granskning, för vem...

Att den fjärde statmakten, ej folkvald och utan transparans, granskar de folkvalda är en del vår demokrati. Makten tarvar förvisso granskning men så gör också granskarna och deras ägare. Fast var går gränsen för granskningens nytta, allas väl och skadan man åsamkar. Erroderat förtroende för både medier, politiker och statstjänstemän gagnar ingen. Inte heller är alla lika inför granskningen, kön, ursprung eller sexuell läggning skärper journalisternas eggar, de blir vassare ju längre den utsatte befinner sig från den gängse normen. Det är ju ingen vettig människa som idag utsätter sig för att bli politiker, att få hela sitt liv uthängt, till ringa ersättning (ja de tjänar miserabelt jämfört med det privata näringslivet) och dessutom till ett eftermäle som antningen är åtlöje eller glömska. Vilka blir kvar på politikens arena? Politiska broilers, galna idealister och mindre än medelbegåvade? Fast varje land har den ledning och styre det förtjänar så vi kanske inte förtjänar bättre.

A worse version of myself

Det finns en plats på detta klot där jag ofrånkomligt blir urirriterad, IKEAs parkeringar. Det som fullständigt får det att krypa i skinnet är när människor utan barn i bilbarnstol ställer sig på familjeplatserna eller när folk "permanentparkerar" på platserna klart och tydligt markerade för ilastning. Detta fenomen har jag inte sett någon annanstans än i Sverige.

För mig är det ett tydligt tecken på att människor blir mer respektlösa mot sina medmänniskor och endast fokuserar på sig själva. Under de 20 minuter jag med varorna väntade på Lotta som med barnvagn älgade iväg för att hämta sin bil (som hon fått ställa mycket långt borta från familjeparkeringarna) studerade jag människorna. Under denna synnerligen ovetenskapliga studie kunde jag konstatera att beteendet endast fanns hos medelålders svenska män och kvinnor (läs 40-talister) som jag skulle beteckna som lägre medelsvensson. Inga unga, riktigt gamla, småbarnsföräldrar eller invandrare, dessa vandrade alla långa vägar till och från sina bilar. Let's call it the walk of decency.

N.B. trots att det var en torsdagsförmiddag fanns inga familjeparkeringsplatser eller ilastningsplatser lediga. Svensk handel tuffar på bra.

Atumn blues or just being a lemon?

Ikväll är jag smågrinig, sur och allmänt miserabel. Känner mig som en blekfet flodhäst med IQ badboll med ont i halsen och rethosta. Nu säger jag natti natti and sweet dreams.

http://tvtem.globo.com/banco_imagens/ReceitaDestaque/%7B8A9852AB-B5AB-4610-A636-9E96691F1351%7D_lim%C3%A3o.jpg

Saker som stör

Det finns företeelser som jag blir irriterad på, idag är det;

  • Häxjakten av Ulrika Schenström, det hade inte varit samma ramaskri om det gällt en man (såvida han inte pussat en man). Fördomarna styr som alltid mediernas dom. De tuffaste dreven under de senaste åren har alla drabbat kvinnor i politiken, att vara kvinna och vilja ha makt sticker tydligen i ögonen på dagens journalister.
  • Att de 8 kamerorna var ur funktion när Café Operas dörrvakt misshandlade en gäst (fel, fast han var Djurgårdare). Helt säker hade det varit tvärtom om man hade velat bevisa motsatsen.
  • Att det finns vaccin mot livmoderscancer, men inte erbjuds kvinnor i Sverige utan att man ska behöva söka efter det själv.

Happy? Birthday

När jag var liten var årets näst mest magiska dag min födelsedag. Förstaplatsen innehade julafton och bronsplatsen skolavslutningen, även Lucia, uppropsdag, skolans maskeraddag innan julledighet var magiska under min barndom. Idag har jag uttalad ågren inför min födelsedag, inte för att bli äldre det skrämmer inte, ännu. Det som stör mig är att jag själv skapar förväntningar, förväntningar som alltsom oftast inte uppfylls. Ska jag sluta ha förväntningar? Sluta vilja bli överaskad? Sluta vilja bli sedd?

http://www.tlcworldwide.com/tlc_site/photoimages/present.gif

Duktig flicka - who, not me!

Avskyr att vara en "duktig flicka", trots att jag varit just det under större delen av mitt liv. Det är väldigt få avvikelser från the straight and narrow som kan tillskrivas Cosmopoliten, hur gärna jag än önskar att så inte vore fallet.

Idag kom jag på mig att gnissla tänder åt en annan hurtigt "duktig flicka".  Tränar cirkelträning i god duktighetsanda och ser en kvinna, marginellt äldre än jag kliva på banan och utföra alla övningar energiskt men ändå kontrollerat. Hon genomför varje rörelse snyggt, balanserat och äckligt perfekt, precis som jag själv stolt brukar försöka göra. Min irritation stiger, inte med denna för mig okända kvinna utan med mig själv. Varför måste jag hela tiden göra rätt saker rätt. Varför kan jag bara inte låta mig freaka ut och vara flakie om än bara för en stund. För vem lägger jag ner energin? Varför? Vem blir lycklig av det?

Det är dags att jag låter den duktiga flickan i mig gå på plankan och fortsätta styra skutan som är mitt liv efter maggropskänslan istället för alla duktighetsideal jag prackat på mig själv. Det blir roligare så.

Uppkoppling

Jag sitter just nu på tröskeln mellan hallen och skrubben under trappan med en för kort nätverkskabel. Vårt WLAN spelar mig alla spratt möjliga. Detta började natten mellan torsdag och fredag och är anledningen till min ofrivilliga bloggtystnad. Jag hatar när teknik inte fungerar och när jag inte förstår varför. Då känner jag mig korkad och blir irriterad. Then I become the worst possible version of myself.

Tänk om det fanns någon som snyggt och prydligt kunde installera KabelTV, telefoni, bredband och WLAN eller annan trådlös uppkoppling och förse mig med en human teknisk support? En helhets providor vars tjänster fungerar, allt detta utan att skinna mig helt.

Just ignore me today

Idag går jag på ilska. Det puttrar och pyser, snart, snart exploderar jag (igen). Kombinationen irritation, ilska och värk gör mig till en riktigt usel version av människa. Nu ska jag ordinera mig själv lite skratt så jag kan hitta tillbaka till det goda.

Everything changes

Oavsett var jag styr kosan just nu byggs det om, renoveras och byggs nytt. Kanske är det Sollentuna som är extremt utsatt just nu då tre shoppingcenter byggs om samtidigt, dessutom nya skolor, vägar, hus, förskolor, affärsområden, industriområden, allt simultant. Idag for jag till stan för intervju och där var det samma visa. Till och med parkeringsgaraget vid NK. What the f*ck!!!

Nytt är oftast fräscht och trevligt, processen dit inte likaledes.

Vad önskas?

Fint och diskret har jag sedan Augusti hintat om saker jag gillar och uppskatta till maken. Ändå kommer den klassiska "vad önskar du dig i födelsedagspresent?" frågan. Det är inte roligt att veta vad jag ska få, jag vill bli överaskad.

Listan över glädjeämnen skulle kunna göras så lång. Vi har ju hängt ihop i 15 år nu så då borde väl han känna mig? Borde han inte kunna tänka ut vad som får mig lycklig?  Själv har jag till och med bookmarkat kajaktillverkaren i Portugal som gör just den kajaken han vill ha. Letat efter återförsäljare, checkat med leveransföretag och börjat reka förvaringsmöjligheter. Maken fyller nämligen 40 i Februari.

På min födelsedag ska vi dessutom på kalas för att fira någon som redan ha fyllt! Sketans kompisar, kan de inte fira när de fyller? Måste de hogga min dag bara för att det är nära Halloween? Frääääääs (fast egentligen är det ju bra, då slipper jag fixa något obskyrt 37-års firande).

Tala om i-landsproblematik.

Ståbiljett

Idag känns det som om jag löst ståbiljett. Jag har stått upp större delen av dagen och nu känns det i fötterna.  Visst jag gillar att laga mat men det finns tillfällen då jag gärna sluppit alternativt fått hjälp.  Det som känns tyngst nu är att jag fortfarande har ett par timmars kökstjänst kvar. Blääääääää!

Fru surtant

Idag har jag varit på bottenhumör. Sur och vresig, helt utan inspiration, det känns som sådant slöseri med dagen.
What the fuck?

Jag har inte mycket att grina ihop om men ibland har man bara sådan dagar. Det är bara att bryta ihop och gå vidare. Nu ska jag lyfta mig själv i det långa håret, klistra på en glad min och hämta mina två inspirationknippen i livet från dagis.
Moaping is for wimps, and I am many a things but not a whimp.

The image ?http://www.buf.kristianstad.se/centralskolan/orjan/sinnen/citron.gif? cannot be displayed, because it contains errors.

Provocera numera

När jag var i tonåren och utveckalde en faiblesse för att uttrycka mig starkt och spretigt om allt och inget på vårt klot så var det extremt provokativt att använda svordomar och fula ord. Det var tillika provokativt att medge att man gjorde ingenting, nada, niente, rien, nichts, nothing och trivdes med det. Ville man vara riktigt säker på att reta upp någon skulle man ha en avvikande åsikt om vad som helst och allra allra helst inte tycka solidaritet var det bästa som hänt sedan tandkräm.

Idag är det helt tvärtom. Vill man medvetet provocera ska man idag vara gammeldags helylle. För full provokationseffekt följ dessa punkter;

  • Stava korrekt
  • Använd inte slang, svordomar eller fula ord
  • Kommatera och avstava ordentligt
  • Tyck som "den stora allmänheten" (vem det nu är?), var alltså PC (politically correct)
  • Berätta vad gott du gjort (så det gärna ser effektivt och bra ut)
  • Sträva efter att bli en bättre människa
  • Var genuint omtänksam och snäll
  • Var väluppfostrad (old school - inte Stureplansbratigt)
  • Försök inte "coola" till dig
Ovanstående räcker för att få en präktighetsstämpel som folk verkigen kan hacka loss på. Då är det fritt fram för då har du PROVOCERAT. Hjälp, jag känner mig stenålders, kind of stonehenge.


The image ?http://www.puzzlehouse.com/images/webpage/stonehenge.jpeg? cannot be displayed, because it contains errors.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0