Cosmopolit

Besökte, med Suss och hennes lille Karl, Casa Cor. Det var en angenäm och inspirerande runda. Färger i massor fanns där, som sig bör då Casa Cor betyder just färghus på portugisiska. Invänder dock mot att utställningen redan ser sliten ut. Hantverkskvaliteten var väl sådär vilket kan bero på snäva tidsramar.

Hittade dock ett härligt badrum, häftigt material i svärtad kork (gjord på återvunnet korkspill), roliga lösningar i en WIC (walk-in-closet), gyllene hönsnät i ram för bijouterier (i ett garage?), härliga färgkombs med mera.

Beachrummet kunde dock bara två hetrokillar från Rio komma undan med utan att skämmas.

Ett besök rekomenderas, men ha lagom höga förväntningar.

Trillade i trappan, (jo jag var spiknykter) min fot är fortfarande svag efter hälsenerupturen. Nu har jg ont i högerarmen, hoppas den är hel och bara har fått sig en kyss. Aj, aj aj.

Det finns dagar då allt går ens väg, då världen ler och allt känns rätt. Idag var en sådan dag. Intervjun gick bra, väldigt bra. Nu är jag vidare till nästa steg som går av stapeln om c:a 10 dagar.

Det är förunderligt med alla dessa fantasktiska människor runt omkring en som berikar och får en att må bra. Tack Christina, Anna, Stefan, Anders, Anders, Lotta, Lena, M, S & T. You made my day.

En intressant finsk undersökning har publicerats i veckan. Den visar att med ett imponerande stort urval (14500 företag, dvs alla företag i Finland med fler än 10 anställda) ser man en över 10% högre lönsamhet hos de företag som leds av kvinnor. Nu ska det bli intressant att höra alla skäl varför detta inte är relevant. Det hände nämligen förra gången en sådan undersökning kom fram till samma sak, fast då studerade man "bara" storföretagen i samma land.

En kort resumé:

• Blomsterkvastinhandling till den äldsta dotterns fantastiska dagisfröken som fyller 40 
• Ännu en skön ansiktsbehandling i min kur hos härliga Lena på Lite Extra
• Fler tulpanlökar har införskaffats (vita)
• CV snickrande efter dissektionen hos coachen igår.
• Hunden rymde en sväng
  

Det som präglat dagen mest är eftertänksamhet om sakers vardande.

En lätt nervös förväntan börjar infinna sig inför morgondagens intervju. Det låter hittills som en perfekt möjlighet för mig. Fjärilarna kommer ha high life i min mage imorgon. Dessvärre kommer jag nog se ut som ett vårtsvin i fejjan av kurens effekt - isn't it ironic, don't you think?

Idag var jag i stan i flera timmar utan att shoppa. Jag spatserade till och med runt i det stora mammontemplet NK utan att handla. Hämtade bara snällt ut min färdiglagade klocka. Jag passerade Awsome Rags, hela Biblioteksgatan, PK gallerian, Hope, Acne, Max Mara, Mulberry..... snart är mina självpåtagna shoppingfria 14 dagar över. I can hardly wait.

Yehaa 2, intervjun gick tydligen bra och nu vankas intervjurunda 2.

Grrrrrrr. Jag har varit på föräldrarmöte på tösernas dagis. Det är rent pedagogiskt ett underbart dagis med härliga och kompetenta medarbetare. Förskolechefen är dock en minifashist in disguise som hatar allt vad datorer heter. Vi föräldrar har i omgångar, under flera år, försökt att få förskolan att bejaka IS/IT som kommunikationsmedium, men icke sa nicke. All information sker med hjälp av diverse vägghängda lappar. Hela kapprummen är tapetserade med lappar vilket innebär att jag alltid missar info eftersom jag har svårt att se träden för skogen.

Varför, varför, varför ska man tvingas att leva kvar i medeltiden så fort man kommer i kontakt med barnomsorgen? Morrrrrr!!!

Kroppen är trött efter att ha burit sten, grävt, legat på knä och planterat ännu fler tulpanlökar (vita denna gång), burit sockersöta småtöser. Hjärnan är seg av för mycket  karrirsanalyserande. What is done, is done, only the future is changable. Dessutom är jag trött på mig själv att jag inte använder tiden vettigare, att jag slarvar med maten, att jag inte tar tag i fotoalbumsmakandet, att jag inte tagit fram vintergarderoben att jag inte hunnit allt jag borde, kort och gott. Kan man ta time-out från sig själv?

När jag som liten sov över hos min farmor i Portugal brukade hon alltid bjuda på mariekex och sött färskt te gjort på mynta & citroncest innan tandborstning och nattning. Förvisso emot alla GI-råd men så enkelt gott och bäst av allt var att vid detta enkla kvällsfika vankades det berättelser. Berättelser om hennes barndom, lokala sägner, spökhisorier och släktens förflutna. Det var så spännande, bushemligt och mysigt. Det var bara farmors och mina stunder.

Nu har jag precis bryggt mig en kopp te på färsk äppelmynta från trädgården och kryddat med citroncesten (inget socker, nostalgicraving till trots). Tankarna far bakåt i tiden, till min barndoms somrar i Portugal och de där varma kvällarna under o levante doftade av Magnolia då hundarna ylade mot månen och farmors mysiga röst sjöng " Fui uma vez....".

I somras var det 10 år sedan hon gick ur tiden.

En riktigt skön dag börjar nalka sitt slut. Den inleddes med tidig familjefrukost, fortsatte med föräldrar & barn gymnastik följt av äppelplock hos Helena och Frippa (tack så mycket). Sedan tillbringades dagen i trädgården, det åts, sovs (främst töserna, fast även maken slumrade till som hastigast i solskenet), sattes grindstolpar, planterades över 150 röda tulpanlökar, lektes, gödslades, vattnades, planterades om, städades, krattades, klipptes gräs och pysslades. Hela familjen verkar ha drabbats av något högoktanigt aktivitetsvirus.

Framåt eftermiddagen tog maken tjejerna och åkte iväg för att handla medan jag lagade mat. Mysmiddag blev det med chokladglass och maränger som dessert. Dagar som idag inser jag varför maken och jag valde att skaffa familj. Det var en så avslappnad känsla fast vi alla höll full fart. Ingen stress, inga ledsna miner på barnen utan alla var tillfreds i harmoni. Fler lyckliga lördagar åt folket!

Nu slår Göran Persson mynt av de sidorna som var tungan på vågen i senaste valet. Är det någon som är förvånad? Är destruktiva härskartekniker verkligen något man vill lära sig? Eller var han där som exempel på en utdöende art eller ett avskräckande dito?

Gjorde Expressens webtest om Portugal och blev skitsur.


OK, testet är svårt, men om man nu som tidning konstruerar ett klurigt test kan man väl försöka göra det korrekt? Portugals längsta flod heter Tejo (inte Tajo), den västligaste punkten heter Cabo da Roca (inte Kap Roca), enda skidorten Serra da Estrela (inte Serra Estrela), Portugal står för c:a 90% av korkproduktionen (inte 50%).

Jo, jag hade 10 av 10 rätt men jag har ju bott i landet i fråga. (Det var inte resultatet som gjorde mig sur utan bristande kvalitet i testet.) Gör om - gör rätt!

En av de människor jag beundrar mest ska maken och jag gå och se, eller rättare sagt uppleva på Cirkus i höst. Det är en human hjälte av fantastiskt format som präglat och förmerat det svenska humankapitalet kraftigt. Enligt mig är Sverige en bättre plats att leva i tack vare Jonas Gardell.

När jag fyllde 17 fick jag boken Präriehundarna av en kompis i   födelsedagspresent. Jag sträckläste den och sedan var jag för alltid fast.   Böckerna kom först sedan shower, recitationer, pjäser, filmer, låtar, blogg,   oavsett i vilket format har han alltid förgyllt nuet och etsat sig fast i   medvetandet så jag har tvingats till reflektion. Det har varit tårar, ilska, skratt   och känslopalettens alla andra nyanser som han plockat fram. Det är bara att   ödmjukast tacka för att humanisten Jonas Gardell tvingar mig att bli en bättre   medmänniska. Tack.

...sedan har han den underbaraste av bloggar.

Hade inga förväntningar på dagen men tänk då händer det. Min kompis C smsade att hennes karl tyvärr hade blivit sjuk och att hon hade biljetter till Berwaldhallens hyllning av Benny Andersson ikväll. Ville jag haka på? Kollade med den underbare man till make jag har och jo han kunde tänka sig att köra myskväll med töserna utan mig. Så nu blir det musik, mingel och vin. *nynnar* och *ler*

Nu återgår jag till mina Pão de Quejo (brasilianska ostbröd), mitt CV skrivande och allmänna fixande. CV't ska in idag för slakt på måndag, visst det är utvecklande men sååååå dränerande att göra karriärsanalys. Vad kan jag, varför och hur har jag visat det, vad vill jag nu och i framtiden, vad tycker/känner andra om mig och mitt agerande etc... tala om att bli kollrig av för mycket introperspektiv.

UPDATE: Vilken trevlig kväll. Tack C för att jag fick hänga med, efterfesten var kul med härliga människor. Nu blir det zzzzzzzzzzzzzzz

Nu har jag blivit kontaktad av ytterligare två Head Hunting-företag. Arbetsmarknaden är uppenbarligen hyperhet men frågan är om jag ses som en riktig kandidat eller snarare som den "tredje" kandidaten för att krydda urvalet och visa upp rekryteringsbolagets bredd och kreativitet. Kvinna med internationell touch, ett schysst CV och förmåga till resultat och förändring, jodå vi kan skramla fram en sådan fast inte för att verkligen komma på fråga eller? Det är förvisso bara min fantasi att det är så resonemanget går.

Ett av jobben av det som presenterats låter riktigt bra, nu gäller det att bevisa vad jag kan åstakomma. Ytterligare intervjuer är inbokade.

Det är lätt att fastna framför dumburken och olika TV serier. Den första jag föll för var 5 Myror... sedan kom Trasan & Banarne, diverse julkalendrar, FAME (orginalet från N.Y.), familjen Addams, Ebba & Didrick, Black Adder, Vänner, X-files, Couplings (när jag bodde i London), Sex in the City, ER, Navy CIS, mfl och nu senast är det Heroes. Det måste erkännas att det är ytligt och beroendeframkallande men rätt skön verklighetsflykt.

Under kursen som jag gick i slutet av Augusti behandlades ämnet kärlek/attraktion. Hur vi känner för en människa beror på vad vi känner för oss själva i den människans sällskap. Hur alla känslor är reflektioner likt skrattspeglar av de känslor vi känner för vårt eget jag i olika sällskap. Desto bättre vi lär känna oss själva, desto färre fasader behöver vi, desto mer äkta/naken kommer känslan att bli och i det långa loppet desto vackrare kommer vi att uppleva våra medmänniskor. Vackra är just här både yta och djup.

Dessa tankar, som virvlat runt sedan kursen, fick ännu mer bränsle igår. Fast då kanske yta som motsats till djup, artikeln i SvD talar om utseende som attraherar eller repellerar. Det är ett ämne som också berörts i en TV dokumentär om skönhet och proportioner som jag såg för några år sedan men som dröjt sig kvar i minnet. Den prisbelönta dokumentären The Human Face hade udda nog John Cleese som siceron och slog mynt av det "gudomliga skönhetstalet" 1,61803398874989... som återkommer i biologin, konsten och människors sköhetsuppfattning.

Hur hänger då skönhet som yta ihop med skönhet som djup? Är de diametralt motsatta, sammansatta eller bara olika fenomen vi som människor kan uppleva? Är det första intuitiva intrycket ytan, första medvetna intrycket mötet mellan yta och djup medan det intryck som permanenteras är hur vi upplever reflektionen av oss själva? Det senare kräver en emotionell insats för att förändras.

Av egen erfarenhet vet jag att hur man känner för någon kan förändras med en blick, både i positiv och negativ riktning. Ta vara på de möten livet erbjuder, våga älska dig själv, då gör andra detsamma, dessutom vågar du älska andra. Våga se människors skönhet, både till yta och djup.

...rökare har jag indoktrinerats duktigt med av min ömma moder. Nu står jag i valet och kvalet ska jag börja samma propaganda med mina tjejer?

"Ser ni mannen där borta, han är sååå osäker att han måste ha en giftpinne och sysselsätta händerna.
X, ser du tjejerna där i hörnet, de är så oomtyckta av sig själva och världen att de med vilje gör sig ännu mer oattraktiva.
Kolla, här ser ni en varelse utan vare sig självbehäskning (coolhet), eller IQ, det röker....

...etc. Jag växte upp med detta under hela min barndom och blev en rabiat antirökare. Det gick så långt att jag har valt bort kandidater vid anställningar för att de röker. Nu har jag sansat mig något även om jag fortfarande tycker riktigt illa om företelesen men det känns inte som en god idé att prägla mina barn till fördomar, ens mot rökare.

Nu får jag blogga från Safari eftersom Firefox och bloggandet inte kände för att samarbeta denna morgon, unk.

Idag har jag dagdrömt om åren i London. Joggingrundor tidiga mornar i HydePark, promenaden genom stan till jobbet på St James' Square, shoppingen, restaurangerna, nöjesutbudet, bröllopsplanerandet och allt annat som gjorde den tiden magisk.


Vid hemkomst blev det alltså att ta fram Jamie Oliver och hans the Return of the Naked Chef för att laga Risotto med tillägget kräftstjärtar. Det krävs lite rörande för att få den krämigt god men det är det värt

Kommer på mig själv att börja göra mentala "julklappslistor". Äldsta dottern började med sina "kom-ihåg Tomten" ramsor redan i Juni (hon fyllde i Maj). Det måste vara snudd på för tidigt med julklappslistor i September. Fast det är himla mysigt.

Ingen förvånas när jag faller för röda kompositioner, fast det är nog inte många som skulle gissa att jag nu även har en faiblesse för röda rabatter. I helgen när vi i regnet promenerade hemåt från Grönan passerade vi rabatten med stort R. Nu vill jag försöka mig på att skapa något liknande i trädgården.


Halv messyrer är ju dessutom inget för Cosmopolit så nu krävs planering och handling. Hade någon sagt mig innan vi flyttade tillbaka till Sverige att jag skulle uppskatta trädgårdsarbete hade jag asgarvat personen i fråga rätt i ansiktet. Asfaltsblomman har blivit en förortshybrid. Comme ça change.

Idag har äldsta dottern och jag vaknat tidigt och fixat mysfrukost tillsammans. Nu har vi suttit tillsammans med den minsta och inmundigat en härlig frukost, filosoferat och tittat på solskenet. Maken har åkt tidigt till jobbet efter sin morgonpromenad med hunden. Nu är det dags med påklädning, dagislämning och karriärsanalys. Suburbian bliss - det må vara ute med idyller men jag gillar det ändå.

Lite oväntat, från min sida, måste jag hålla med Linda Skugge i det hon skrev i dagens Expressen. Dagens tokdemonstration på Sergelstorg är också ett tydligt tecken på vart opinionen dessvärre rör sig. Fick mig en utskällning vid Medborgarplatsen i eftermiddags när jag vänligt, med ett leende, förklarade för en vänsteraktivist att jag inte hade för avsikt att demonstrera mot mig själv. Däremot tror jag att lite grundläggande marknadsföring av de resultat man succesivt når vore på sin plats från de vid regeringsmakten.

If you have earned the power, use it and prove that you deserve it or it will be lost.

I eftermiddag ska jag träffa en av dessa skimmrande vackra människor från kursen, Amy. Vi ska traska runt på söder och prata om livet.

På min beskrivning låter det som om vi vore två deppiga teens istället för de lyckliga och starka kvinnor vi de facto är. Nu hoppas jag att solen behagar lysa upp huvudstaden för oss.

UPDATE: Solen sken när vi satt ute och fikade. Septembersol, trevligt sällskap och gott italienskt kaffe, what more can you ask for on a Tuesday afternoon.

Här kommer en lista som jag hittat hos Linda K medan hon hittade den hos Nippertippan.

Tre saker som alltid finns i min...

Kyl: blå mjölk, lätta, citron
Frys: is, löjrom, räkor
Skafferi: aboriris, muscovadosocker, 72% choklad
Handväska: SonyEricsson Mobil, kreditkort, körkort
Sminkväska: mascara, naturvit ögonskugga, läppstift
Badrumshylla: tandborste, lancome naturell deo, nimue ansiktsrent
Tvättkorg: tvättpåsar för bh/nylonstrumpor, klädnypor, kläder
Skohylla: högklackat, löpskor, ballerina dito
Förråd: resväskor, ryggsäckar, julpynt
Hjärna: mina kära, nytt jobb, struktur
Jackficka: näsduk, nyckel, hårsnodd
Kryddskåp: paprikapulver, fleur de sel, färsk vitlök (portugisisk påbrå)
Balkong: duosolstol, blomkrukor, parasollfot
Barskåp: absolut, gin, cachaça
Köksbänk: Espressomaskin, knivblock, saltkvarn
Fruktkorg: äpplen, bananer , nektariner

Genusneutral förskola har valts till töserna och det fungerar ypperligt. Vi har fått en del konstiga frågor från diverse förstockade människor (både i släkten och bekantskapskretsen) varför jag blev så glad när jag läste den här artikeln i SVD. Vad är alternativet, patriarkala dagis? Eller är det som grabben i artikeln säger så, att våra föräldrars och eventuellt vår generation måste dö ut innan förändringen sker?

Jag tänker vara den förändring jag vill se! Här och nu.

För de som eventuellt inte känner mig, jo jag är feminist med hjärtat partipolitiskt till höger. För att citera en av yngsta dotterns favoriter, Meckar Micke: "Det funkar!"

Idag var det lunch med strålande Suss och hennes lille Carl. Han var ett riktigt litet hjärtegryn, flörtkula delux på 4 månader.

Tillsammans besökte vi Rappnes handelsträdgård i Ulriksdal vilket som alltid var trevligt. Underbart härligt med lysande höstsol över alla fantastiska kompositioner de gjort. Tala om att kittla inspirationen, nu ska barnen och jag ta på oss lämpliga kläder och gå ut och gräva i vår trädgård.


Jo, intervjun gick bra, efter att ha berättat om hur många de intervjuar och hur viktigt det är att de får en perfekt matchning gjorde HR personen en Freudiansk slip och sa "jag ser ju att jobbet skulle passa dig som handen i handsken".  Det blir kanske ett återbesök i Oktober. Och inte mig emot, det var en väldigt spännande tjänst.

Imorgon hägrar en intervju för ett nytt jobb. Än har inte den obligatoriska nervositeten med sina fladdrande fjärilar i magen infunnit sig, men den kommer var så säker. Ikväll när barnen slumrar sött ska jag plugga in lite om företaget ifråga. Keep you fingers crossed and wish me luck.

Vi for iväg för en dag i virvlarnas tecken och fick åklusten stillad. Regnet som började småspika när vi anlände skurade ordentligt när vi gav upp efter 5 timmars åkande. Barnen var tappra, den äldsta åkte allt hon var lång nog att bli insläppt på, medan den lilla var en försiktigare general.


Vi har skrattat och hållt alla tårar borta, vilket är en bedrift när man talar om en 3-åring och en som snart fyller 2.

Nu har vi familjebadat i badkaret och ska mysa med tänd brasa. Idylliskt sötsliskig förortsdröm till söndag, ja visst - so sue me.

Sommarens mindre roliga väder har inneburit att familjen skjutit på Gröna Lunds besök men idag är det sista dagen det är öppet för allmänheten. Karuseller och bus vankas med andra ord.

Hos Sara hittade jag följande test:

Which Friends Character Are You?

Sjäv var jag Phoebe vilket var hyfsat träffande.

You are Phoebe. You're the weird kid with odd habits. Most people don't know it, but you're kinky in bed. Your childhood memories aren't your best, but why do you care? There's plenty of time to make up for your lost childhood now that you're an adult.

Tittade på Niklas Mat och hörde den konstigaste av kommentarer, den kändes så malplacé:


....eh OK? Tänk för mig så ser jag mer lille Fridolf eller Åsa Nisse framför mig jagad av bastant fruntimmer med kavel. Well, but that's just me.

Ja, jag såg slutklämmen av ovan nämnda program för det gick precis innan Bolibompa, jo jag lovar. Fast där blir det inte bättre, vi kommer för evigt bota den unga generationen från allt egenföretagande pga Häxan Surtant. När ska dessa vänsterinsnöade TV producenter ge sig, det är inte fult att ha ett eget företag. Folk får ha vilken politisk åsikt de vill, men sluta indoktrinera hela generationer av barn (det gäller även Bush-tokarna i bibelbältet)!

Vi går nog upp och tittar på Tjorven eller Pingu istället.

Hmm, inser att jag fortfarande gärna shoppar loss fast jag inte borde. Därför ska jag klara en shoppingfri månad, hmm låt oss säga 14 dagar (till att börja med) eftersom yngsta dottern fyller år i början av Oktober. Från och med nu!

UPDATE: En vecka utan shopping har gått vägen, tulpanlökar, presentpapper och barnkalaspresent räknas väl inte?

En skogspromenad med hela familjen senare är lugnet återställt. Barnen har somnat i dubbelvagnen, allt är rent, städat och vädrat. Nu får maken den lilla chokladasken och de två brödlimporna från XOKO som jag inhandlade på vägen hem.

Jag avskyr att komma hem då maken redan är hemma med barnen. Ursäkta, men det är bland det värsta som finns. Jag kände likadant när jag var liten och pappa hade varit ensam hemma under dagen.

Allt är ett kaos, ett kaos som jag reder upp, som jag väljer att reda upp. När man öppnar dörren ligger ångesten som en hinna över hemmet. Matoset stinker, det är stökigt trots att det var städat endast timmar tidigare, golvet är belamrat med prylar, maken har somnat ifrån alltihop, inklusive två ledsna barn. Morrrrrrrrrrr

Tittar lyckligt ut över Edsviken och inser att idag blir ännu en härlig höstdag. I sound like a broken record, för dem som upplevt vinyltiden, men det finns dagar man vaknar upp och inser att levet är till för att levas. Idag är en sådan dag. Få saker ger mig sådan ro som stillheten vid vatten tidiga morgonar.

Tack C & T för en härlig eftermiddag. T, S och jag har kommit hem och de förstnämnda sover sött.  Tack för god mat, smarrig äppelkaka och härligt sällskap. Starka kvinnor inspirerar och får andra att må bra, det är en stor gåva.

Det finns få ting på detta klot som är så vackra som gravida kvinnor.  Det rogivande, sinneliga skimmer som omger  dem  facinerar och lockar.  Själv har jag för alltid stängt fabriken, jag vill inte ha fler barn men det hindrar inte att jag tycker att graviditeter är magiska .

Nu stundar en solig hundpromenad. Höööööööööst, jag repeterar: jag älskar hösten!!!

Idag mår jag som en prinsessa då fantastiska Lena har vaxat mina ben (nej det gör inte särskilt ont) och gjort en fabulös ansiktsbehandling på mig. Lena på LiteExtra, Du är någonting riktigt extra. Inspireard och glad i kropp såväl som själ lämnar man hennes salong.

Update: Nimbus (hunden) och jag travar nu ut i solen. Hunden smet, så jag travade runt ensam i höstsolen och letade, när jag kom hem var han redan där.

Jag älskar getost. J'aime la chèvre. I många former .

Denna ost har dock ett dilemma. Det retar gallfeber på mig är när folk bakom ostdiskar ska rätta mig när jag beställer getost. "Menar du chevré?" Nej, jag menar getost eller om du vill ha det på franska: chèvre. Inget e-ande på slutet. Tänker jag argt.

Samma sak på systemet, eftersom jag talar portugisiska (från Portugal) flytande blir jag skogstokig (dvs jag snörper på munnen och tänker svarta tankar) när de ska rätta mitt portugisiska uttal på rödviner. Om du ska rätta någon var då vänlig och se till att du kan det du talar om eller fråga vänligt och trevligt varför personen säger som den gör.

Note to self: sluta rätta folk. Ingen gillar en Messersmith (eller hur var det nu?).

Jösses, vilket liv! Bara för en dagisfotografering. Det ska vara heldagisbild utomhus, syskonbild, enskilda bilder, matchande kläder, Madickentofs, hårspännen, matchande skor, mössa, keps, scarves... varifrån får döttrarna dessa idéer? Hmmm harkel, host hmm jag tar genast tillbaka allt. Jag erkänner, mitt allmänna klädintresse och specifika matchningsfacism har nu överförts på en 3-åring och en snart 2-åring. Stackars barn! Sådan mor sådana döttrar. De kommer bli färgfanatiker, fåfänga och fullständigt femenint underbara. Starka kvinnor stolta över att vara just det. I hope.

Efter att hittat detta test på Sandra Gustavssons blogg tänkte jag försöka själv.

Även här får alla som läser det här gärna känna sig utmanade.
REGLERNA:
Svara på de 12 frågorna, inte i ord, utan gör en bildsökning på Google på ditt svar.
Ta den FÖRSTA användbara bilden som dyker upp. Använd den som ?svar?.

Vilket år är du född?

Ibland är jag nästan rädd när jag inser hur bra jag har det. På måndag vankas det en intervju, jag är taggad och tycker det ska bli  kul.

Hunden och jag tog oss en tur runt Falkberget och det är vackert vid "utkiken" i synnerhet nu när hösten är i antågande. Som bekant gillar jag ju den färgsprakande årstiden. Idag mår dessutom kroppen extra prima efter att goa Bea knådat både rygg, nacke, axlar och framför allt min stackars fotled. Hurra för naprapater/massörer till svägerskor! Bea har "magiska" händer och hittar allt som finns i form av spänningar, muskelknutor eller träningsvärk.

Dagens roligaste (?) var yngsta dotterns första skattebesked. Hon fick 1 (en) krona i restskatt, som dock inte skulle betalas in utan läggas in som en skuld på hennes skattekonto ?!?!? Hallåååååå hon är inte två år fyllda och hennes fondsparandes och sparandes räntor/reavinster med tillhörande skatteinbetalningar har administrerats av banken. Här hemma garvade vi läppen av oss och beslutatde att rama in detta första myndighetskrav. Fast vad kostar inte dessa utskick staten?

Det är med bitterljuv förväntan som jag börjat plocka undan sommaren från barnens garderober, altanen, trädgården och snart även min garderob. Jag älskar hösten vilket kan tyckas lika udda som att ha måndagar som favoritdag, men det känns så härligt med alla härliga färger, hög luft, nya skolmaterial (hmmm, harkel jo, även om man är 36 och ännu inte har barn i skolåldern) och dessutom alla underbara kläder i affärerna. Det är som You've got mail repliken om a bouquet of newly sharpened pencils, en skön känsla helt enkelt. Länge leve hösten.

För att försäkra mig om mitt huvuds användbarhet lullade jag förbi MaxMara och inhandlade ett halsband. Et voila, ett huvud värt att jaga. Dessutom var det ju ett RÖTT halsband, butiken hade många plagg som skrek "ta mig med Dig hem" men jag var ståndaktig.


Min lunchdate Madelene var en sådan inspiration och jag kom hem helpeppad och tvärsugen på ett väldigt specefikt jobb.... nu är det bara att ta tag i saker och ting. No more procrastination!

Idag är inte en lika effektiv dag, ska dock luncha med en headhunter. Let's see if my head is worth hunting.

Dagen har fortsatt i effektivitetens tecken. Efter ett givande samtal med coach tillika sjukgymnast Annika tog jag mig in till stan och bjöd hem Sonia och Calou. Sonia et Calos vous êtes les bienvenues chez moi.

Systrarna på Syster Lycklig hade ringt leverantören, fått fatt på det sista paret av dessa i storlek 39 och lagt undan dem till mig. Tack för strålande service. Jag har gått och suktat efter den lila manchesterklänningen från Sonia Rykiel hos Mrs H och idag gjorde jag slag i saken.

Vaknar med en kropp full av energi och nu är ett av mina måsten för veckan avklarat. Nu hägrar en hundpromenad, ärenden, Stockholm.... Jag älskar måndagar!

Att avsluta denna vecka av prokrastinerande med "Bridget Jones: Edge of Reason" känns passande. Intalar mig själv bestämt att nästa vecka blir annorlunda och att nu är det jag bestämmer (whoahahaha).... Två saker måste jag fixa under veckan som kommer - ingen pardon.

För ett tag sedan bloggade Sorbonne nedanstående lista, så nu är jag en copy cat.

Den bästa detaljen?
Ett leende, annars gillar jag genomtänkta detaljer i allmänhet och smycken i synnerhet.
En ideal klädsel?
Kostym, t-shirt, högklackat, fläta, bälte, smycken och  handväska.  Vid ledig klädsel byts kostymbyxa till jeans alt kort kjol beroende på väder. Högklackat kan vara stövel, sko eller sandal beroende på klimat.
Färger?
Primärt rött, sedan svart och vitt. Även lila, cerise och beige/natur.
Inspiration?
Bloggar, filmer, tidningar, utställningar, intressanta människor men absolut främst resor.
Material?
Merino, cashe, silke, bomull, "annan" ull, läder, naken hud (min egen) dvs alla naturmaterial i god kvalitet.
Uttjatat?
Drug-addictlooken och cigg som accesoar.
Trend, mode eller stil?
Stilen är långsiktigheten, mode är intresset medan trend nöjet. I valet av dessa blir det stil.

Banan och choklad är en svårslagen kombination. Har precis ställt in en banachokladkladdkaka i ugnen eftersom mina paranteser kommer över för att leka med barnbarnen. Den är grymt god, gärna med vispad kolagrädde till. 72%ig choklad och gamla bananer ska det vara i, dessutom byter jag ut det vanliga sockret mot ljust muscovadosocker samt vaniljsockret mot burboun vanilla gun powder från Jamaica.


När det är höst i luften är det mysigt att baka, dessutom slipper jag ligga på knä i rabatten och plantera tulpanlökar.

Det finns saker jag gillar skarpt, fast på andra.  I höst hör  färgerna grått och senapsgult till dessa.  Själv ser jag ut som ett anemiskt, grönblekt vampyroffer om jag tar på mig grått, senapsgult, orange eller kahki. Då får man var stor och resa sig över "problemet" och glädas åt allas snygga grå alternativt gula inköp. Grattis Linda K till en underbar Pashmina.

Tur att rött, vitt och svart finns. ...och lila...och cerise....och  chokladbrunt...och  turkost...och...

När man rehabiliterar en avsliten hälsena rekomenderas stödstrumpa - det är INTE kul. Man känner sig som en gammal skröpplig tant snarare än en läcker 36-åring (det senare skrivet med ett stort mått av självironi). Stolpar runt i ribbstickat stödhärke på vänsterfoten i söta ballerinaskor och önskar jag kunde trippa runt i högklackat som förr. Dessutom vet jag att ärret på vaden alltid kommer synas. Lyxproblem kan tyckas,  men jag är fåfäng och vill känna mig som en cool katt i klackar.

Han gör det igen. Han visar kärlek på små underbart triviala sätt. Maken tar, under ytterjackan, på sig en av mina stickade ulltröjor. Inte för att han fryser utan för att göra mig lycklig. Tröjan, som fortfarande är småfuktig, har krympt i tvätten och behöver töjas för att bli mysbylsig,  alltså tar min 187 cm långe muskulöse hunk på sig min stickade tunika och vallar hunden runt Falkberget. Love is in the air.

Suburbia is not all bad, au contraire.

Maken gjorde en sann uppoffring ikväll, han gav upp Master and Commander för att sitta tillsammans och "njuta" av retrodesignen i nonsensrullen Down With Love. Hög feelgood faktor men framför allt vilken stylingdröm. Här har jag skrivit om vikten av kärna och djup men blockfärgad teflon och chanelinspirerade dräkter kan vara väldigt förföriska. Filmen lämnar inget bestående minne men en längtan av att gå på en 60-tals smokingfest, gärna i N.Y. Yeah - dream on, småbarnsmamma i suburbia!

Människor är som regel vackra. Kanske inte alltid på ytan men inuti är kärnan glimmrande vacker. Hurvida man kan/får uppleva andras inre beror på öppenhet. Öppenhet i motsats till rädslor, rädslor klär människors inre med skal, i värsta fall teflonskal. Teflonskal kan vara kortvarigt underhållande men tomt och tråkigt i längden. Då blir det bara öken kvar.

När jag hämtade på dagis återberättades följande av dagisets föträfflige kock. Under lunchen idag åts det soppa på förskolan och min dotter fiskar med undrande min upp ett lagerblad ur favoriträtten och frågar;
-Johan, é re höst, eller?

Förskolläraren och kocken vid bordet hade fått anstränga sig för att inte storskratta utan seriöst säga att, jo, hösten är i antågande.

Att tänka rakt är att tänka klart. Om tankarna irrar, virrar, gör krumbukter och slingrar sig fram vad är det då jag inte vill se?

Om en hundpromenad ska jag bege mig av till stora staden. Förhoppningsvis blir det både effektivt (CV byggande/STAR analyserande) och trevligt (lunch med en kompis som jag inte träffat på evigheter).

Det är idag en vecka sedan magin bröts och jag skakad körde hem från Tällberg. Veckan har verkligen satt spår och många ögonblick därifrån lever kvar i mig. Förhoppningsvis gör kursen mig till en, på lång sikt, mer äkta människa.

Till stan idag för två saker, klippa håret samt luncha med söta Anna.

Vissa dagar är man lyckligare än andra dagar över sina barn. Idag är en sådan dag. Imorse utspelades följande konversation

T - Mamma vet du?
M - Nej T
T - Ikväll vill jag ha soppa, spenatsoppa med ägg!
M - Då ska mamma försöka laga det.
T - Mmmm

Nu när vi kom hem från dagis utbrast T glatt: Mamma, du kom ihåg spenatsoppan! Det känns i näsan! Det luktar sååå gott.

Nu ska hela familjen äta  spenatsoppa med hackat ägg i kvällssolen. Mumsmysigt.

Nu ska jag strax ner i det underbara elementet vatten. Simma är enligt uppgift en bra träningsform för rehabilitering av hälsenor och jag har ju längtat efter träning sedan tredje Juni då vänstra hälsenan slets av. Snart kan jag börja springa igen, det ska bli skönt. Christina och jag ska dessutom hinna talas vid om livet också. En solig och härlig dag.

Jag älskar att göra "att-göra-listor" och "att-köpa-listor", bocka av dem när man är klar med olika poster är ännu roligare. Ikväll har jag hunnit med flera "avbockningar", både mailledes, posta CVn här och där samt läsa in mig på diverse företag. Praktikaliteter som matlagning, på- och avdukning, garderobsfix, undanplockning etc har också klarats av. Vissa dagar drabbas man av ultraeffektivitetsbacillen och idag var en sådan dag. Extra energi i luften någon?

Efter en dundrande tur i Stlm (det åskade) så kom jag hem med:

1 grå/svart/puderrosa damig kappa Peppercorn (Syster Lycklig)
1 svart/lilamönstrad tunika SOYA (Syster Lycklig)
2 par stövletter på halva slutrean (Rizzo)
1 laptopfodral (ORDNING & REDA)
1 födelsedagsbok (ORDNING & REDA)
1 barnklänning (Zara) (Stort tack Lotta)



Födelsedagspresent till Lotta inhandlades också. Det svarta bältet i shopping bevisades ännu en gång.

Dessutom hann vi fika med en gammal kär kollega på Sturehof, käka lunch, sammanstråla med mammaledig bekant och vakta bebis medan Lotta besökte doktorn. Idag har jag företagit mig två skogspromenader med hunden. Sammantaget en riktig måbra-dag.

PS: Det lönar sig att vara enveten, clogsen som inte fanns i min storlek är nu funna och kommer in i min storlek senare i veckan. DS

Nu ska Lotta och jag ta oss in till staden för ett snegla lite på allt det nyinkomna höstmodet. Dessutom ska jag in och prova de svarta lack-Calouclogsen med rosett som jag förälskade mig i under min tripp till Dalarna. De röda är också fina men faktum är att de svarta är a tad more useful.

Fick följande frågor från min vän Victoria;

1. När gick du upp idag?
Klockan 7.30

2. . Diamanter eller pärlor?
Diamanter

3. Senaste filmen du såg på bio?
En långvarig förlovning (Un long dimanche de fiançailles)det var en evighet sedan.

4.Favorit TV program?
Sex in the City

5. Vad åt du till frukost?
Pulverfrukost Café Latte (I do hate my diet)

6. Vad är ditt mellannamn?
Louise

7. Vad är din favoritmat?
Svårt, allätare så länge det är vällagat.

8. Vilken mat gillar du inte?
???? Dåligt tillagat utan känsla!

9. Favorit chips?
Portugisiska hemlagade med piripiri och vitlök.

10. Vilken är din favorit CD för tillfället?
Lyssar sällan på CD skivor nu för tiden det är mest MP3, favvo nu Nelly Furtado.

11. Vad kör du för bil?
Mini Cooper (Röd med vitt tak)

12. Favoritmacka?
Löjromstoast alt Bagel m philly, lax, avokado, rödlök och tomat.

13. Vilka mänskliga karaktärsdrag, kan du bara inte med?
Utstuderad elakhet och personlig ytlighet

14. Vilka är dina favoritkläder?
Allätare, det beror på tillfälle just nu kommer tunikor högt upp på listan.

15. Om du fick åka vart du ville på semester?
Seychellerna

16. Favoritklädmärke?
Om jag hade råd; Channel.

17. Var vill du dra dig tillbaka?
Ett hus någonstans på Franska Atlantkusten, Ile de Noirmoutier eller Ile de Re.

18. Favorittid på dagen?
Beror på för vad, just nu tidiga morgonar

19. Var är du född
KS BB

20. Vilken är din favoritsport att se på?
Återigen allätare men just nu har friidrott varit aktuellet, annars fotboll, tennis, ishockey, basket, skidåkning live snowboarding....

21. Coca Cola eller Pepsi?
Pepsi

22. Fotboll eller ishockey?
Fotboll

23. Är du en morronmänniska eller nattuggla?
Nattuggla men håller på att mha barnen bli mer morgonpigg.

24. Pedikyr eller manikyr?
Måste jag välja så pedikyr annars båda.

25. Några spännande nyheter att berätta för oss?
Nix.

26. Vad ville du bli när du var liten
Läkare

27. Bästa barndomsminnet?
Portugalsommar på stranden i Monte Gordo

28. Varit i Afrika ?
Ja, Tanzania, zanzibar, Ghana, Elfenbenskusten..

29. Nånsin rullat in nån i toapapper?
Nej?!?Eeeeh?

30. Varit med om en bilolycka?
Nej, tack och lov

31. Favoritdag i veckan?
Måndag (weird I know)

32. Favoritrestaurang?
Vassa Eggen (för deras underbara Apps Only meny)

33. Favoritblommor?
Vita Orkidéer

34. Favorit snabbmats restaurant?
Yo mama Sushi

35. Äger du en cykel?
Ja, en underbar Skeppshult som maken gett mig dessutom en cykelvagn för barntransport

36. Vem fick du senaste mailet från?
Victoria

37. På vilken affär skulle du välja att utöka ditt kreditkort?
NK, Nathalie Schutterman, Harrods, Barneys, Stivali etc

38. Läggdags?
22.30 på vardagarna, senare på helger

39. Senaste personen du delade en middag med?
Kursdeltagare på Human Element i Tällberg

40. Vad lyssnar du till just nu?
Meckar Micke i bakgrunden / Prince på MP3n

41. Favoritfärg?
Rött

42. Hur många tatueringar har du?
Absolut ingen!

43. Fotbollslag?
AIK, Sporting Lisboa, Arsenal, Nantes, Juventus, Barcelona

 

Det finns dagar då allt går ens väg och humöret är på topp. Idag är inte en sådan dag för mig. Många dippar spär på alla tvivel och då är det tur att jag har min underbare fantastiske make. Helt utan egentlig anledning kom han hem med en blomma och sa "det ser ut som röda hjärtan och då tänkte jag på Dig". Oemotståndlige man, Du gör mig lycklig.

En del människor har problem att öppna upp, det enda man får uppleva är fasaden. Oavsett hur snyggt, trevligt eller kul skalet är så kan ingen riktig relation uppstå utan att man öppnar upp och visar kärnan. Det blir lite som att umgås med en seriefigur, en tvådimensionell människa är ju ointressant i längden och relationen helt platt. Jag gillar en hel del ytliga ting men ytliga människor är simple waste of perfectly good time.

Inspireard av i min handväska publicerar jag min dito för dagen. En liten svart Burberry med min Mulberry plånka och Mulberry agenda modell mindre, luren med tillbehör, USB minne, diverse läppjox, mina guccisolisar, halstabletter, huvudvärkstabletter, kortfodral, visitkort till Lena på "Liteextra", pennor, hårsnodd och bilnycklar. Undrar var jag lagt mina andra nycklar,  -aha de ligger i rockfickan.

Tack också  LindaK för inspirationen, igen.



Jag är förälskad i fodret, se nedan;

Dottern ville se hur hennes favvotröja ser ut bakifrån när hon har den på. Coola ankor på cool 3-åring. N.B. det blonda håret, det matchas av stora turkosblå ögon. Inget som kommer från mörka mamma.

Det har varit lite bloggande på sistone, dels förklarat av veckans vistelse i Tällberg dels av att jag mentalt är kvar där.

Det är lätt att tro att det var de rofyllda omgivningarna, den vackra utsikten och solskenet som fångat mig men det är att förenkla det lite för mycket. Kursen var mycket bra, den handlar ju om att gå in i sig själv och ibland tar det en stund att hitta ut igen.

Hosta, hostade, hostat. Jag har träningsvärk i mina gamla magmuskler av hostande. Förpestade livet för mina kära medkursdeltagare i en vecka genom de konvulsionsmässiga hostningarna och det blir inte bättre. Nu ska jag strax förpassa min skruttiga lekamen i säng.

En av mina gamla plågoandar från skoltiden bloggar. Ska jag hämnas, hänga ut honom som den mobbingledare han var under 8 år? Eller bara låta det passera? Mmmm det hade varit såååå lätt men jag tänker inte sjunka så djupt utan bara notera och låta det passera.