Cosmopolit

Igår kväll och långt in på natten var jag ohemult arg. Det pyrde, osade och ilskan ville liksom inte kontrolleras. Argast var jag på mig själv för det finns ju ingen annan som kan göra mina livsval. De val jag gjort eller avstått ifrån måste jag ta konsekvenserna av.

Putter, putter, putter jag vägrar att bli bitter. Nu tänker jag sträcka på ryggen, dra bak axlarna och ge järnet. Mitt liv är mitt ansvar.