Onödig rädsla

Nu ska jag tåga ut med hunden på morgonpromenad. Dessvärre är jag rädd. Det är onödigt för sannolikheten att jag ska träffa någon illasinnad i skogen så här dags är i princip obefintlig men likväl är jag skraj. Jag vet att jag kommer att gå i hysteriskt tempo med en isklump i magen och titta mig runt omkring som om nacken hade kullager samt ha kopplet redo att svinga med metalldelen om någon ens vågar komma i närheten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0