Cosmopolit

Det känns som en evighet sedan jag var hemma. Har bara varit borta 6 dagar men det har varit en omtumlande vecka.  Kursen var mycket bra,  kursdeltagarna är underbara människor och Tällberg var dessutom hisnande vackert. Min slutsats efter Human Element är att jag ska sträva att leva i "varandet"  istället för att leva i/för "görandet".

Jag packar, jag packar, jag packar.......

Har hört att det i bloggvärlden finns packfantaster. Jag är inte en sådan, min resvana till trots. Åter igen kommer the true procrastinator fram. Vill inte, kan inte och har inte lust att packa. Det är just detta som leder till packpanik och till att jag alltid drar iväg med 3 gånger det jag behöver, minst. Tänk om X inträffar, eller Y häner, eller om jag måste Z????? För säkerhets skull packar jag ned hantlar, bikinivax, trivial pursuit, guidebok över São Paolo fast jag ska till Ghana, snöskor och en leatherman toolkit. Jag har till och med en ny fin RÖD väska att packa i men inte ens det kan få igång mig. Varför?

För att avsluta en härligt röd dag var det en underbart röd solnedgång och en mysig familjekräftskiva. Fingrarna är möra och passande rödaktiga då jag fått skala till småtöserna också. Imorgon bär det av till Tällberg för en veckas kurs i "The Human Element" (ja, det är kursens titel).

En liten passus - mina röda preferenser sträcker sig inte till politiken.

Bem vindos à casa cosmopolitana. Så var kläderna välkomna hem till mig.



För en ynka 100-lapp fick jag en röd, glansig, högt slitsad, snäv kjol, ett rött linne och en röd flimsy tyllblus  (tror jag definitionen är?). Det var som sagt inte mycket kvar idag vid öppning men dessa tre plagg väntade på mig. De kommer dock att användas var för sig och tyllblusen kräver nog lite invänjning (tyll är so not me). Jag har ju till och med bloggat om att jag inte tror på tyll på mig. Är man nära 180 cm och har naturligt breda axlar är tyll inte det naturliga valet av material, fast vem vet när höstmörkret faller, kanske jag ångrar mig och gör ytterligare ett offer vid modets altare.

Inventerade som utlovat garderoben (nej inte vinden eller beachbagen eller...) och i nämnda garderob fanns 12 par röda skor.  Hmmm bara 12, det är väl inte så mycket? Förstår inte att folk tycker att jag nojjat in på röda pjuck. (Är här väldigt ironisk).



För att få plats på bilden fick de tre sista paren vara singlar, däribland mina högklackade och tillika högt älskade loafers från Farrutx (uttala det korrekt - inte ens om man kan spanska).

Var förbi på Operans garderobsutförsäljning och fyndade en röd (vad annars) utstyrsel från Carmen. Dessvärre glömde både maken och undertecknad bort detta illustra evenemang igår, då vi planerat att hänga på låset. Det hade tydligen varit byst och smått hysteriskt. Det skulle ha varit roligt att komma dit då hattar, handskar, skor, smycken och väskor fanns kvar men nu får vi vänta tills om två år.

Fast kag fixade ju fina fötter istället.

Idag vädrades ett par röda favoriter. Ja, jag har en faiblesse för rött och en annan för skor, en ultimat kombo blir röda skor. Kan man ha för många RÖDA skor? Inventering av fotbeklädnad kommer under hösten.

På tal om matfrieri, igår tog jag med min mamma på en sen långlunch på Bockholmens Hav & Restaurang. Personalen var rätt överstressad då lunchen varit välbesökt men maten var väldigt pigg. Färskpotatiskrämen med löjrom var, som vanligt, sagolik. Räk- och sparrissalladen var mycket fräsch även om ägget pocherats lite för länge. Avslutningen med chokladtryffel var klockren. Efter denna måltid var vi rustade att åka och hälsa på mormor, det är nämligen något som kräver en viss emotionell investering.

Inte publikfrieri men nästan, ikväll när jag grillat tunna revbensspjäll, lagat äppel- och ananassallad, och serverat glass som efterrätt. Två glada döttrar, en styck glad make och en glad svärmor, bara hunden är olycklig. Han förstår inte varför fläskben inte passar i en boxermage.

Eftermiddagen har inneburit bad för make och döttrar medan jag gjort långkoksköttfärssås till morgondagens lasagne.
Imorgon ska jag dessutom göra egen ostkaka samt baka banankladdkaka med chokladchunks i (72% chocolat, bièn sûr).

Undrar om detta matmammandet är ett tecken på ett underliggande dåligt samvete över att jag på söndag styr kosan mot Tellberg och en veckas kursande då jag ska fokusera på mig själv?  Hmmmm kanske, iförgår var det hemlagad pesto m färsk pasta, kvistkörsbärstomater, parmaskinka, pinjenötter, igår middag hemlagad pizza,  och till lunch idag  egengjorda laxbaglar med avokado. Det är onekligen mycket tid som spenderats för att få glada munnar här hemma.

Lånar LaRedoutes stiltest av Linda K. Kan nog inte säga att det riktigt var med verkligheten överensstämmande när det untnämnde mig, småbarnsmamma från förorten, till CHIC. I wish it was true:

Du är CHIC

Efter en sommar med opererad fot, i gips och ortos är det nu underbart att få ha sommarfina fossingar. Tillbringade en stund hos fantastiska Lena på LiteExtra hudvård på Kista hälsocenter och nu mår fötterna som prinsessor. Detta är en oas, rekomenderas att besöka om man vill rå om sig själv och unna sig något utöver det vanliga.



Cosmopoliten återkommer i ämnet  skönhetsvård i olika kulturer, detta då jag haft det som sport att prova på de lokala tjänsterna när jag rest.

Vilket underbart sommrväder! Äntligen! Igår tog mamma, hunden och jag en promis längs Edsvikens strand. Förvisso var det så varmt att man smälte till en våt fläck men ändå underbart.

Min coola mamma och hund förevigade nedan.

aj, aj, aj. Ont i halsen. Undrar om jag pratat för mycket (=legio) eller om jag lyckats fånga något virus? Det känns som om jag har ett rivjärn på ett snöre i halsen och som nu åker upp och ner för att travestera på en snappsvisa i dessa kräfttider. Kurs nästa vecka som jag absolut inte vill missa, Tällberg I shall be there.

När jag gått och laddat inför en aktivitet, oavsett om det är en intervju, en tenta, ett tal, en förhandling, en presentation så innfinner sig en ödsligt stor tomhetskänsla i både kroppen och själen efter utfört värv. Det nästan ekar i skallen (ok, mer än vanligt). Igår kännde jag mig som en urkramad disktrasa och inte vet jag riktigt hur det gick heller. Det var bara tomt, tomt, tomt tomt....

Har varit i stadens sus och dus både i tisdags och igår. Då blev det naturligtvis ett kall att gynna de lokala näringsidkarna.

Jeansjacka på Peak Performance rean.

Sjalkragestop i fuccsia (rea) och svart höstjacka Esprit.

Diverse kontorsmateriel Ordning & Reda, bland annat ett rött pennfodral för att få rätta skolstartkänslan som är obligatorisk i slutet av Augusti.

= Tisdagens shopping





Ondagens shopping var mycket mer begränsad:
Bruna stövletter från Topshop.

Ska av tvenne anledningar (shopping också, OK 3 anledningar) in till stan idag och tänkte "ärta" till mig och ta grönt som dominerande färg i outfiten fast det känns annars som grönt är dead out and cold. Fast jag gillar ju det jag ska ta på mig och trotsa min färgdemon (nej jag tror inte på sådana) som sitter på axeln oh säger "du skulle ha valt rött eller kornblått".

Enda abret är att jag måste släpa på lap, pärm, agenda mm.... kanske kan axelremen putta bort den fiktiva demonen.

UPDATE: ärtgröna jeans, grönvitrandig långärmad tisha, svarta ballerina, svart skärp, svart MCläderjacka, mina svarta solisar och svart handväska, jo jag kännde mig fin det gröna till trots.

När jag var 14 fick jag njursten av en kombination av upprepade uttorkningar och överdriven salmiakkonsumtion. Sedan dess har jag druckit mycket vatten. Gärna mer än 4 liter per dygn, ännu mer vid värme, träning, eventuellt alkoholintag och andra vätskekrävande/drivande aktiviteter. Det har sagts att det inte är nyttigt men för mig fungerar det alldeles utmärkt. Det ska dock vara icke kolsyrat, inte för kallt och helst gott. Det är tur att vi nu bor där vi bor för vattnet smakar förträffligt. Länge leve H2O!

Varför, varför, varför? Jag borde skriva min karriärsanalys och göra fina STAR analyser av alla mina tjänster genom åren men av någon underlig anledning tycker jag att moppa golv är det skojsigaste som finns just nu.

Det känns som om jag var tillbaka på universitetet och led av tentaångest. Studentskan som hade det renaste skafferiet av alla dagen före tentorna - that was me.

Igår, när Fridolina packade inför hemresan västerut hämtade jag en extra väska till henne (hmm, I wonder why) och då, serendipity, fann jag mormors lilla svarta mockacluch från 40-talet. Jag vill gå på fest med denna lilla svarta väska, snart.

Jag är något av en matchningsfachist, vilket bekanskapskretsen genom åren ständigt påpekat. Jag jublar att det i vinter tillåts hela outfits i en enda färg.

Mina absoluta favoriter bland färger är SVART och RÖTT. Tidigare var grått också en favorit fram till jag upptäckte (färganalys på möhippa) att det var den sista färgen på jorden jag borde ha på mig. I höst sörjer jag verkligen min inkompatibilitet med grått. I perioder har rosa (alla sorter), vitt, beige, vinrött och i somras ärtgrönt passerat nålsögat men rött och svart är mina absoluta färgkompisar. Vampyrvarningen till trots.

Färg är viktigt! Matchning av färg är en livsnödvändighet (sagt med ett stort leende).

Tydligen delade jag in världen i "gladfärger" respektive "ledsenfärger" när jag var liten och nu har döttrarna tagit vid.
3-åringen i konversation med pappa;

- Pappa.
-Mmmm.
-Pappa, jag gillar inte de röda bussarna.
-Varför inte då?
-De matchar inte de blå bussarna, de blå tågen och den blå tunnelbanan.

Härmar Linda Ks inför-hösten lista (stjäl inte, lånar med hänvisning, något andra Linda K läsare kan behöva lära sig).

PRO

Långstrump. Passar mig förträffligt då jag ändå behöver ha stödstrumpa på ena benet någon månad till. Detta döljer russinvarningen.

Handskar: Defenitivt, uppskattar elegansfaktorn.

Bälten: Gärna, nästan med allt.

Blankt: Gammal favorit är tillbaka, dock inte i slimfit.

Kavajjackan: Mais oui, det blir perfa.

Sammet: Jaaaaaaaaaa!!!! Gärna i olika varianter (solid, brokad, silkesammet etc)

Rutigt: I'm a sucker for Burberry, men alla rutor går inte hem. Fast det är klar pepitarutigt är fint...det blir PRO.

Stickat: Jo, gärna i svart, eller rött, eller vitt, eller beige, eller.......

Skinn: Yes! Oui! Si! Sim! Ja! Hai! Passar min lite skarpa smak.

Kombos: Gillas oftast.

Stickad tönttröja: Har en halv släkt som pysslat med sådant så jag får stödja dessa näringar.

Trench: Ja, gillar film noir känslan.

Hundtandsmönstrat: Ja, känns som en fortsättning på sommaren.

Byxor: ja, i synnerhet nu när hög midja är tillbaka.

Knyt en knut: Scarveslådan är välfylld och många behöver rastas.

Polo: Ja, gärna svart.

Nya klackar: Ju högre desto bättre. En kvinna kan aldrig få för långa ben och jag räds inte höjder över 180cm öh.

Paljetter och nitar: I synnerhet det senare.

Reptil: I detaljer, ja.

Lackleggings: Ja, benen är äntligen tillbaka i gammal god form.

Färgmatchat från topp till tå: Matchat, ja det är ju jag.

Bikerjacka: Läckert, har två, en svart och en röd (surprise, surprise).

Rosa: Jo, gärna knall med svart.

Nåt på huvudet i hattväg: självklart. Detta är ett nödvändigt plagg.

Axlar: Mina egna är ju breda så det uppskattas när det är rätt.

Statementhalsband: JAAAAAA, med de maken har ritat är det bara att bejaka.

Comme si comme ça

Päls: Har aldrig burit men nu har mormor och mamma sagt att jag kan lägga rabarber på deras pälsar, frågan är vågar jag bära.

Tyll/chiffong: Gillar på andra, måste först hitta hur bära själv.

Contra

Glasögon: Har perfekt syn. Har tidigre införskaffat glasögon (2 par med fönsterglas) för att ge ett seriöst intryck i jobbet (i London) men reaktionerna var mer av "that look is so French Bitch Giselle" (det var under Couplings glansdagar).

Fjädrar. Nej, det känns lite unket.

Aviatorlooken: Inte övertygad ännu. Gillar den på män och blonda kvinnor men känner mig inte bekväm.

Hängslen: Behagen har nog blivit aningen för stora för bärandet av detta på ett elegant sätt, annars gammal favorit.

Volanger: Nej, too flimsy.

Att förbereda inför läggning kan medföra vissa faror. Vid bus, hopp och studs (innan nedvarvningsdags) hoppade 3-åringen upp i min haka varpå jag perforerade min underläpp med ena framtanden. Aaaaaaaaajjjjjjj, vilken fläskläpp! Nu sitter jag still med en isbit mot läppen medan brudarna springer hej vilt fram och tillbaka på gräsmattan och kiknar av skratt. Hoppas läppen återgått till normal storlek tills på onsdag.

Trots att luften varit lite småruggig på eftermiddagen, har töserna övertalat pappa om att det är toppen att bada i Edsviken, brrrrrrr säger mamma med hänvisning till min latinska sida.

"Att göra" listan växer och jag hoppas på en ultraeffektiv vecka nästa vecka, så att jag betar av både det som är administrativt, exekutivt, det som tarvar skapande och framför allt det karriärsdanande. Huuuu "testet" på onsdag har börjat påverka mina franska nerver.Tur att jag har coaching inbokad dagen innan, även om jag ligger ohjälpligt efter med min karriärsanalys.

Så fort scannerhärket fungerar kommer Mistral recentionen från igår kväll. Dock har jag haft ett litet leende på läpparna hela dagen efter gårdagens makalösa måltid och morgonens mysiga uppvaknande då barnen fortfarande var hos mormor. Det var den lataste söndagsmorgonen på mer än tre år.

Uppdatering om matupplevelsen Mistral kommer efter välbehövlig sömn. Den var dock extraordinär.

Det är helt makalöst. Igår var jag taggad. Jag planerade och kände att det jag tog på mig var rätt. Idag står jag i samma garderob och trots att där finns tillräckligt för att klä en olympisk trupp har jag inget att ta på mig. Garderob, av franskans garder robes dvs gömma (förvara , jag vet) kläder (klänningar, just making a point), jag tror baske mig att den har gjort det, gömt mina kläder vill säga.

UPDATE: I'm on my way and as it turns out there were still some dressable items in my wardrobe. Tack maken för Ditt tålamod, Du är fantastisk.

Gjorde karttestet från visitedcountries.com och insåg att jag har en bit kvar tills jag är en sann kosmopolit. 40 länder ger dryga 17% av alla nuvarande nationer.


create your own visited countries map

En liten ödmjuk uppvärmning inför kvällens Mistralbesök.

UPDATE: Detta är nu makens nya favoriträtt.

God morgon, men såååååå seeeeeeeeeeeeeg. Uppenbart att med åldern minskar uthålligheten vid utgång.  Lördag=mysig familjedag.

Efter en mcket sympatisk kväll som slutade tidigt (tre trötta småbarnsmammor orkar inte mer) så upptäcker jag väl hemma att mina Gucci solisar fått fötter. De måste ha blivit kvar i soffan men funnit en ny ägarinna för de var inte kvar 20 minuter senare när jag ringde restaurangen. Miff, mina fina svarta solisar, borta, saknade men ej glömda.

Maten var mycket god, blomkålspurén rent himmelsk, champagnen sprudlande, vinet hade lagom mycket umpff och drinkarna var läckra. Servicen var tyvärr ojämn, 3 olika personer=3 vitt skilda nivåer. Om Du inte gillar det Du gör, gör något annat.

UPDATE: Personalen har hittat mina solglasögon, HURRA. Servicebetyget steg med detta.

I år har det varit tunnsått på myskvällar på altanen men ikväll har vi njutit av kräftor, ostar, gott sällskap och intellektuell stimulans. Just nu njuter vi alla av Tribalistas, varsin drink och mysigt ljussken medan vi byter tankar.



Fridolina, vad jag är stolt över att få vara Din vän.



Maken tar nu hunden på promenad.

God natt!

Vad ska man använda för ord för detta deceniumet? Nolltalet? Engelsmännen har ju med BBC i bräschen anammat the noughties. Ett klar underbart uttryck, både språkligt och assosiationsmässigt  (the  naughties).

I'm a sucker for plans! Jag gillar att gå runt och fnula och planera, oavsett till vad. Just nu grunnar jag på vad jag ska ha på mig imorgon kväll, kläder, smycken, väska, smycken och make-up är trevliga tankesällskap.

Som enda brunett i sällskapet får jag kanske köra den lite dramatiska looken. En kväll för lite rött, både på mig och i mig. Red red wine...

Då min älskling är på lagning, har jag fått gräva i gömmorna och hittade min Gucci med lackarmband, det var ett tag sedan så den får rastas även om den är lite "millenieskifte".  Sagan om den trasiga älsklingen fortsätter.

To procrastinate - att skjuta upp till senare
Procrastinator - någon som tenderar att göra ovan - ça veut dire moi.

Jag saknar detta ord som förklarar varför jag är ultraeffektiv när jag har hysteriskt mycket att göra medan när jag har det lugnt knappt kan tänka klart en tanke än mindre genomföra den.

Oh dear, my to-do-lists are only becoming longer, I wonder why?

Till lunch snurrade jag ihop en New Yorker with avocado dvs en bagel (med sesamfrön), philadelphiaost, rökt lax (salmon salar), röd lök och avokado dessutom körbärstomater vid sidan om. Mmmmmmmmm jag drömmer om en tokig shoppingspree i N.Y. medan jag äter. Start spreading the news......New York New Yoooork skriker restarmen, nåväl drömma kan man ju.

När jag känner irritation brukar aktiviteter som tarvar fokus för att bli bra vara bra för att irritationen ska släppa och humöret återvända. Morgonen har jag tillsammans med min gode makes surmula/stressade hjälp ägnat åt att ominstallera hela min dator samt att på egen hand installera Firefox, lägga över gamla bokmärkslänkar, bilder välbehövliga dokument etc. När jag var som allra mest stingslig gick jag upp och strök och vips försvann alla negativa tankar och lugnet återvände.

Nu funkar datorn och kläderna är nystrukna och doftar lavendel. Eau de Linge, comme c'est fraiche.

I mina bubbliga, sprudlande tankar efter den lyckade intervjun och ett mycket lyckat telefonsamtal gick jag igår förbi Footlight och där stod mina nya skor.

Det var bara att resignera. Jag kommer att vara vassast på kontoret i dessa. Bäva grabbar, bäva (garv).

Av bara farten studsade jag vidare förbi Mrs H och köpte denna Kashmir/bomulls tunika/huvtröja på rea


N.B. Livet lekte, solen sken och jag bubblade vidare till tunnelbanan.

Ibland kan svart vara en gladfärg.

Happy purshases that are much welcome in my closet.

om allt som hade med barnuppfostran hade jag innan jag fick mina egna knoddar.  En var "att jag kommer inte laga två olika måltider utan barnen får minsann lära sig att uppskatta olika sorters mat". Nu för tiden är jag absolut inte lika kategorisk.

Tre trallande hönor ska ut i stolta hufvudstaden på fredag och undertecknad ska fixa bord... favvohaket var fullt enligt hovis igår men fick bord när jag ringde idag (dock inte snorkiga hovisen utan trevliga ägaren som svarade). Topp!!! Vi ska ha det välförtjänt kul utan män och barn. 

Det är en underbart sprudlande bubblande känsla när man företar sig något utan förväntningar och allt helt plötsligt stämmer. Intervjun idag gick bra och det känndes så skönt, jag är vidare till nästa steg. Det kommer att vara mer pirrigt eftersom nu är det helt plötsligt något jag vill ha/vill tillhöra, dessutom ligger det ett betydande moment av prestation i nästa omgång så mina krav på mig själv kommer vara på topp.

Eftersom jag kännde mig lite tillplattad tidigare idag var det helt logiskt att inhandla en platttång och skyddsspray (till håret) på NK. En bra med keramikplatta så jag kan intervjuas i stil imorgon.... och inte känna mig platt. Påminna mig själv att inte använda platityder imorgon.

8, åtta, jag repeterar 8 veckor utan min älskade....klocka. För andra gången i år ska min morgongåva på reparation (denna gång helt pga mig) till Holland. Lyckades slå av kronan när jag gungade S i trädgården. Saknar den redan och känner mig naken, oklädd.

"Snubblade" förbi Berzeliterassen strax innan Whyreds SS08 visning. Oj vad många vackra människor.  Folk som helt utan ansträngning är fullständigt "rätt", andra som ansträngt sig till tänderna utan att vara det minsta stylish, folk som ansträngt sig extremt att ge ett helt "couldn't care less" intryck och faktiskt lyckas, andra inte. Publiken var tämligen homogen.

Oh neeeeej, var min initiala starka reaktion (styrkan förvånade både mig och de i min närhet), inte nu när Lindex tagit sitt varumärket ur pensionärsträsket. Inget ont om de grå pantrarna men Lindex var tidigare något min för min mormor och möjligen min mamma innan företaget hottade upp sina kollektioner, bytte stil, modeller mm och blev helt accepterade av lattemammor, coola mormödrar, barn och i vissa fall till och med av modemedvetna tonåringar. 

Hej, snart snart får jag ordning på lay-out och då börjar bloggandet.....